Sanningen om Fritidsgården?

Hej!
Josefin heter jag och för er som inte vet det så är jag Martins "hona" och har nu blivit ombedd att "gäst blogga" under mina dagar här i Norge.
Jag har hamnat i Fritidsgården tillsammans med 4 pojkar/djur/barn kallat vad ni vill.
Det är lite av en ny erfarenhet att se världen ur deras perspektiv, eller jag gör så gott jag kan rättaresagt.
Att folk förändras i flock är väl ingen nyhet, alla har sin roll och sköter sitt på bästa sätt.
Jag har bara varit här i en dag än så länge men redan nu har jag börjat ana hur saker och ting fungerar.
För det första blir pojkar väldigt griniga om dom inte får rikligt med mat, sömn, (sex) och egen tid.
Dispyterna ligger hela tiden och väntar på att anfalla och jag som åskådare märker tidigt när det är dags att dra sig undan.
Pojkarna umgås tillsammans i ca 5 minuter innan dom splittras och var och en hamnar på sitt håll vilket oftast innefattar en dator eller en TV med tillhörande låda. Vid dessa tillfällen vet jag inte riktigt vart jag ska ta vägen, jag har i och för sig min dator med mig vilket jag anar kommer rädda mig vid många kommande tillfällen.

Nu är det snart nyår men innan dess så ska pojkarna jobba i 2 dagar och jag ska försöka hitta ett sätt att underhålla mig själv på. Jag anar att min kvinnliga sida kommer hälsa på rätt snabbt och jag därför kommer börja städa så fort dom lämnar lägenheten. ( Det bör nämnas att jag redan nu har hunnit med diska, plocka undan och bädda sängen, vika handukar etc...)

En annan sak som kommer bli väldigt intressant är det här med maten. Jag, som en ganska /bortskämd/ student, har sällan ett tomt kylskåp och är definitivt inte en person som lever på nudlar och keso. Jag älskar mat och lagar den mer än gärna. Att pojkarna lider av en tendens till lathet leder ju självklart till att variationen av mat inte heller är den största. Det bör tilläggas att jag är en kräsen laktosintolerant jävel som inte nöjer mig med vad som helst. Frågan är ju om jag kommer ställa mig och laga mat innan dom ens hunnit fundera över det?

Självklart har dom ju även bra sidor också.
Jag är faktiskt imponerad av både lägenheten och hur dom sköter den. Jag hade förväntat mig det typiska "pojk-rummet" x4 men så är faktiskt inte fallet.
Dom är även väldigt noga med vad som ska göras och av vem. (Ibland lite väl noga?)
Kanske att man skulle kunna jämföra deras situation med ett ungt gift par fast istället för 2 så är dom 4. Dom visar ju iallafall tydligt att dom tycker om varandra! :P

/Josefin